Att ärva

Att ärva kläder är något många tänker hör barndomen till, genom hela historien har det varit så. Småsyskonet tar över det äldre syskonets urvuxna plagg. Ibland med glädje, ibland med surhet för att den själv aldrig får något nytt i sin egen stil. Men även vi vuxna kan ärva av varandra. För vem går inte upp eller ner i vikt eller tröttnar på ett plagg medan det fortfarande är snyggt och fräscht? Att ge bort kläder till eller få kläder av en kär vän eller släkting är ett fint sätt att förnya garderoben och inget som ska ses som något snålt eller negativt.

Tyvärr tycker många att det är pinsamt att ge bort sina plagg. Det känns som om man använder sin vän eller släkting som ”soptunna” och tänker att den vill väl inte ha det man själv ratat, hen vill hellre köpa nytt. Och tvärtom kan det kännas obekvämt att be om plagg någon annan tänkt skänka till välgörenhet eller slänga. Men man kan prova att ta upp ämnet som en allmän fråga, antingen när man träffas eller via till exempel Facebook, för att se vilka vänner och släktingar som är positiva till idén. Att ärva från varandra är mer i tiden än man kan tro.

Bröllopskläder

När vi tänker på bröllopskläder ser vi framför oss en snygg kostym och en lång, vit klänning. Men har det alltid varit så? Nej, den där vita klänningen kom först på 1800-talet och då till adeln som blivit inspirerad av hur modet såg ut i Paris. Men de som inte tillhörde de rikaste i samhället hade sällan råd med en speciellt klänning för ett enstaka tillfälle – ens om det tillfället var ett bröllop – utan man gifte sig i de finaste plagg man hade. För kvinnan kunde det ända fram till 1920-talet innebära en svart, enkel klänning. En svart klänning var, historiskt sett, något dyrbart för att kostade att färga tyg svart. Vid konfirmationen fick man därför ofta en svart klänning och den återanvände man sedan på bröllop och andra finare tillställningar.

Hembygdsdräkt har också länge varit ett alternativ för både män och kvinnor. Hur de ser ut varierar beroende på var i landet man bor. När den vita färgen kom och blev mer populär menade man att den signalerade renhet och oskuldsfullhet – och indirekt att bruden är oskuld. I dag bär de flesta fortfarande vitt, även om det blir allt vanligare med andra färger. Svart ses dock numera inte som en okej bröllopsfärg för kvinnor.

Barnkläder och trender

Modevärldens trender genom historien syns även bland barnkläderna, men något mer vi kan se just där är faktiskt synen på barn, lek, kön med mera. Att studera barnkläder är intressant, eftersom det säger en hel del om vårt samhälle och vilka värderingar men också trender som råder just nu. Där får man gärna titta på tre olika kategorier:

  • De affärer där de flesta handlar, som H&M, Lindex och Kappahl.
  • De lite mer exklusiva märkena.
  • Alternativa klädmärken där parallella strömmingar och tankar tar sig uttryck.

I början av 1980-talet var barnplaggen ofta praktiska och gick i ganska könsneutrala färger, som brunt, gult, vitt, blått och rött. Sedan skedde en svängning och det blev återigen mer uppdelat i pojk- och flickkläder. Gulliga klänningar och kjolar med volanger och puffärmar blev flickornas kalaskläder och pojkarna hade stentvättade jeans och sweatshirt. Det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets barnmode var hyfsat praktiskt, med vida plagg (ofta stora ärmhål, rejält tilltagna byxor runt höft, rumpa och lår) för de mindre barnen. Det var populärt med färger som mintgrönt, turkos och cerise och färgerna kombinerades gärna så att ett plagg kunde bestå av fält i flera olika färger. Barnens tröjor var av stretchiga och mjuka sweatshirttyg, kraftigare och hållbarare än dagens barntröjor ofta är, och med rejäla muddar.

Sedan kom en ny svängning och vi gick mot tajtare plagg än en gång. På så vis pendlar trenderna fram och tillbaka. För drygt tio år sedan fick 70-talisterna barn och då syntes en retrotrend med mycket 70-talsmönster och mer unisexa 70-talsfärger bland småbarnskläderna. I dag är det 80-talisterna som skaffar barn och butikerna fylls istället med tröjor med My little ponies first generation och annat som vi minns med nostalgi. Barnplaggen talar med andra ord främst med föräldrarna, för det är de som står där med plånboken. Först när barnen är lite äldre brukar de själva vilja välja kläder.

Uppdelningen mellan pojk- och flickkläder och det faktum att samma storlek kan vara olika stor på pojk- eller flickhyllorna är frågor som ständigt stöts och blöts. Butikerna har här valt lite olika vägar. Vissa vill tillmötesgå de som inte vill ha en strikt uppdelning, utan snarare en uppdelning utifrån storlek, medan andra ännu hårdare kör med olika typer av kläder och marknadsföring för flickor respektive pojkar. Det ska bli spännande att se vilken väg vi sedan kommer att gå.

Till de mindre barnen är många svenska föräldrar överens om att plaggen i första hand ska vara praktiska och sköna. Men utöver det finns alla möjligheter att följa eller inte följa rådande trender.

Klä sig i glädje

Visst finns det de som med omsorg väljer outfit varje morgon, men de flesta av oss hasar oss nog snarare upp med grus i ögonen, slår på morgonkaffet, scrollar sömnigt på telefonen – för att sedan i all hast slänga på oss några plagg innan vi drar till jobbet. Det finns dock de som har tagit tag i saken och bestämt sig för att varje dag klä sig på ett sätt som skänker dem glädje. Att inte bara på rutin välja samma stil man brukar i affären och sedan ta första tillgängliga plagg i garderoben, utan att verkligen syna vilka kläder man vill ha och har och skapa outfits som gör en glad.

Ett första steg är att titta igenom sin garderob så att man vet vad man har på galgen längst bak samt nederst i byrålådan. Ofta har vi en hel del plagg vi mer eller mindre har glömt bort. Sedan är det dags att sitta med papper och penna eller kanske göra en mood board på Pinterest och anteckna vad det är vi gillar. Vad går vi igång på i klädväg? Här ska man inte ta någon som helst hänsyn till alla de tankar som vill begränsa, till exempel att man är för tjock/smal/lång/kort för ett visst plagg eller en särskild stil, att man är för gammal att klä sig på ett sätt eller att någon inte ”passar sig” (av oklar anledning). Välj precis de stilar, färger och modeller som du själv tycker om. Tänk också på accessoarer som smycken, scarfs och liknande. Peppa dig själv att använda plaggen du gillar och spara inte på krutet. Om du har en fin klänning till fest men sällan är på fest, ja, men använd då klänningen även till vardags så att du får njuta av den.

Här krävs kanske lite mod, framför allt om du är ovan att visa dig i en viss stil. Om du alltid går i jeans, men drömmer om att gå i kjol, kan du behöva peppa dig själv. Skriv ett kärleksfullt meddelande till dig själv på en post it-lapp som väntar dig på badrumsspegeln på morgonen.

Kombinera ihop olika outfits av det du har och komplettera (gärna på second hand) med det du behöver för att skapa stilen du blir glad av. Om du är morgontrött eller allmänt oinspirerad före 7.00 på morgonen kan du lägga fram kläderna redan kvällen innan. Det är nästan som när man var liten och fyllde år: man lägger sig med en pirrande känsla av att något fint väntar nästa dag. I det här fallet en outfit som verkligen gör en glad. ”Spark joy” som Marie Kondo skulle ha sagt.

Ofta är vi rädda för vad andra ska tycka och visst kan man få kommentarer om man plötsligt byter stil, men det allra vanligaste är att begränsningarna vi har är något som sitter enbart inuti vårt eget huvud.

Hampa

Visste du att hampa kan användas till att göra tyger och att det är bland det mest miljövänliga material du kan välja till kläder? Ändå är det fortfarande relativt okänt. Kläder i hampa påminner om kläder i lin och blir lite grövre och slitstarkare – men mjukare och skönare ju mer man använder dem. De passar därför utmärkt som byxor, klänningar, kjolar och skjortor, men mindre bra som underkläder eller andra kroppsnära plagg som behöver vara mjuka och stretchiga.

Varför är då hampa så bra? Jo, dels växer hampan riktigt bra helt av sig själv. Det behövs inte en stor mängd vatten eller gödning för att hampan ska trivas. Dels föredrar den jord som ratas av andra växter och man konkurrerar alltså inte om marken med matproduktion eller annan odling. En annan bra sak är att hampan är suverän på att själv kväva ogräset och därför behövs inga bekämpningsmedel. Processen att göra om fibrerna till garn liknar när man gör lingarn och är en helt mekanisk process. Det behövs alltså inga kemikalier och inget miljöfarligt.

Nu för tiden görs även blandningar av hampa och bomull för att få fram snygga stretchiga tröjor. Ett bra alternativ till att använda 100 % bomull.

Tvätta kläder – misstag att undvika

Att tvätta kläder är väl ingen konst? Det är väl bara att stoppa in kläderna i tvättmaskinen och sedan dosera tvättmedel rätt? Jo, visst kan det vara enkelt att tvätta kläder, men är du säker på att du tvättar dina plagg på rätt sätt? Det finns faktiskt bra och mindre bra sätt att tvätta på och beroende på materialet kan kläderna kräva olika temperaturer eller doseringar för tvättmedel. Här reder vi ut vad som gäller så att du kan få dina och familjens plagg att hålla mycket längre och se fräschare ut.

Sänk temperaturen när du tvättar

Tänker du också att ju varmare du tvättar, desto renare blir kläderna? Då tänker du helt fel. I majoriteten av alla fall så tvättar svenskarna sina kläder alldeles för varm, vilket kan leda till att kläderna ändrar form eller krymper. Om dina kläder inte är hårt smutsade så räcker det oftast med korta program med cirka 30 grader. Det är inte kul om din fina klänning till julafton inte längre kommer passa efter att du har fräschat upp den. Dekorationer kan man lätt ersätta då myheart.se har allt ni behöver till er stora högtid, men kläder kan vara svårare.

Vänta tills maskinen är full

Det är viktigt att du ser till att tvättmaskinen är helt full innan du startar igång den. Detta för att vara mer miljövänlig. Det betyder däremot inte att den ska vara proppfull, eftersom detta istället kan leda till att plaggen inte blir ordentligt rena. Om du är osäker på hur mycket tvätt du har så kan du alltid väga kläderna innan. Ställ dig på vågen med kläderna i handen och dra sedan bort din egen vikt.

Använd rätt tvättmedel

Alla tvättmedel passar inte till alla typer av kläder och material. Om du använder fel tvättmedel finns det risk att du förstör dina saker istället. Det rekommenderas t.ex. att duntäcken och dunkläder ska tvättas med ett tvättmedel som är fritt från enzymer. Denna typ av tvättmedel är också väldigt bra i samband med tvätt av silke och ull. Naturligtvis behöver du även se till att dosera rätt. Läs på förpackningen om vilken dosering som gäller för att minimera risken för allergier.

Undvik torktumlaren om du kan

Försök att använda torktumlaren med måtta. Det är bättre att du tar ut kläderna så fort de är nytvättade istället. På så sätt förhindrar du att de blir skrynkliga och kan dessutom hängtorka plaggen istället. Detta är ett mycket bra sätt att gå tillväga för dig som vill få kläderna att hålla längre och som dessutom vill vara mer miljövänlig. Om du har tvättat väldigt känsliga material som linne och ull ska du inte använda torktumlaren alls. Torktumlaren kommer då att förstöra fibrerna.

Ull

Ull är ett fantastiskt material till kläder som tyvärr ofta är underskattat här i Sverige (medan utbudet ser helt annorlunda ut i vårt grannland Norge). Ull har fått en negativ klang här: det kliar och sticks, är jobbigt att tvätta och svårt att sköta (krymper i tvätten och tappar formen). De ullplagg vi bär är främst en varm tröja eller kofta utanpå den vanliga tröjan en kall vinterdag eller kanske ett par raggsockor när vi är frusna om fötterna. Dock har intresset för ullkläder ökat de senaste åren, framför allt inom sport- och friluftssektorn där man börjat inse vilka förträffliga egenskaper ullen besitter. Och nej, det är inte några hemstickade stickiga långkalsonger som gör att man kliar sig rödbent och småtokig, för precis som på andra områden har ullbranschen tagit några steg framåt.

Vad är det då som är som skiljer dagens ullplagg från de från mormors tid? Ja, dels använder man sig av mjukare ull. För hur ullplagget blir beror nämligen mycket på vad för slags ull man använder. Om man använder ull med korta och spretiga fibrer eller lite grövre fibrer, får man ett tyg som kliar mer. Använder man istället ull med långa och mjuka fibrer får man bekvämare plagg. Merinoull kommer från får som har just en sådan mjuk och långfibrig ull och sådana plagg kan bäras även av den med lite känslig hy (men inte av ullallergiker). Det har dock förekommit en del problem inom den branschen, bland annat har merinofåren i vissa delar av världen, främst i Australien, behandlats illa. Därför är det viktigt att se att företaget som tillverkar kläderna använder sig av en ull som kommer från ställen där man garanterat behandlar djuren väl.

Det var den mjuka delen av ullen. En annan faktor som har förenklat användningen är att en del ull superwashbehandlas. Det är inte alltid önskvärt, men har sina fördelar och till de hör att du kan tvätta plaggen i vanligt 40-graders tvätt utan att de krymper. Det är något som tilltalar många som tycker att ulltvätt verkar krångligt. Superwashbehandling innebär dock i princip att ett lager av plast läggs över ullens fibrer och därmed förlorar man en del av ullens naturligt bra egenskaper, vilket kan vara värt att tänka på. Att tvätta ullplagg är dessutom inte så krångligt som många tror. De flesta har ett ullprogram på sin tvättmaskin, så man behöver inte stå och tvätta för hand. Med ett ulltvättmedel blir det allra bäst. Sedan lägger man handdukar över torkställningen och lägger ut plaggen att plan-torka på handdukarna (för att de inte ska töjas av tyngden när de är blöta och hänger och på så sätt förlora formen). Fördelen med obehandlad ull är att man faktiskt inte behöver tvätta så ofta, då den är hyfsat självrenande om man hänger ut den på vädring.

Att sedan ull är överlägset bäst när det gäller att reglera temperaturen och hålla oss varma när vi behöver det, absorbera fukt utan att kyla ner och att samtidigt andas när vi blir varma, det är ingen nyhet.

Bomull

Bomull är vår mest populära råvara att göra kläder med och många tänker att eftersom det är naturligt är det bra. Stämmer det? Bomullen har onekligen många bra egenskaper, som att den gör plaggen mjuka och slitstarka samtidigt som de andas och kan absorbera fukt. Bomullen bryts dessutom ner i naturen och återgår till kretsloppet, till skillnad från plagg i plasttyger som akryl.

Den stora efterfrågan på bomull gör dock att den tar över en del mark där lokalbefolkningen egentligen hade behövt odla mat. För det är inte överallt på jorden man kan odla bomull. Den ömtåliga plantan kräver värme och sol, minst 200 frostfria dygn per år och massor av vatten. Eftersom de kraven inte stämmer överens med verkligheten överallt, i synnerhet vad gäller regnmängder, konstbevattnas bomullen. Även när man ska ta hand om bomullen och göra tyg av den krävs det otroliga mängder vatten. Ofta växer dessutom bomull i områden där vatten inte finns i obegränsade mängder, tvärtom är rent vatten ofta en bristvara där och bomullsodlingen prioriteras före lokalbefolkningen.

Utöver det krävs det stora mängder bekämpningsmedel för bomullsodlingen. Man räknar med att omkring 20 % av den mängd bekämpningsmedel som används i världen används just till bomullsodling och då är det ändå bara en bråkdel av jordens uppodlade mark (2,5 %) som används till bomull. Ännu mer kemikalier används sedan när man gör garn, tråd och sedan tyg av bomullen. Framför allt används olika medel för att bleka och färga tygerna. Det tar egentligen några tvättar innan man fått ur alla rester ur nya plagg och även om man själv tvättar sina kläder några gånger innan man använder dem, släpper man ut de resterna i avloppet och i förlängningen i vår natur.

Ett bättre alternativ är ekologiskt odlad bomull. Men flera undersökningar som gjorts visar att det säljs mer tyg (och plagg) som är märkta som ekologiska än vad det faktiskt odlas ekologisk bomull. Det förekommer alltså en del fusk. Ett bra sätt att vara på den säkra(re) sidan är att hålla sig till större och etablerade märkningar, som GOTS, och inte lita på butikernas egna märkningar av plaggen. Ibland är det dessutom bara en viss procent av ett plagg som är av ekologisk bomull, vilket förstås är bättre än noll procent, men ändå kan vara vilseledande för konsumenterna.

Slow fashion

I dag lanseras det fler kollektioner per år än vad det tidigare har gjort. Tempot är högt uppskruvat och knappt har en kollektion nått butikerna förrän de reas ut i för att bereda plats för nästa kollektion. Vill man hänga med i svängarna innebär det mycket shoppande, vilket är precis vad butikerna vill. När man inte använder plaggen så länge, utan framför allt vill ha nytt – och billigt – blir kvaliteten därefter. Plaggen tappar snart form och färg eller det går hål i de tunna trikåtygerna. Vad spelar det för roll, när plagget ändå var så billigt? Vi köper nytt.

Men någonstans gnager ett dåligt samvete. Det känns inte bra, varken ur miljöperspektiv eller när man tänker på de som faktiskt sitter och syr plaggen till alldeles för låga löner. För hur många ören kan man få när en t-shirt kostar 59 kronor och byxorna 199 kronor och både staten, butiken och diverse mellanhänder ska få sitt? Det är nu vi börjar snegla på slow fashion, långsamt mode. Kanske måste inte allt bytas ut så snabbt och kanske finns det något att lära av gamla tider. Plagg som är snygga och moderiktiga, men som håller längre om vi vårdar dem rätt. Visst kostar det mer, men kanske är det inte de plaggen som är dyra, utan de andra som är för billiga. Vi har vant oss vid låga prisar och sämre kvalitet. 1995 kunde man köpa en stickad tröja i en vanlig modebutik för 399 kronor och i dag kostar den inte ett öre mer, snarare är den billigare. Någonstans går inte ekvationen ihop.

Den lilla svarta

Uttrycket ”den lilla svarta” är väl etablerat och syftar på en enkel svart klänning som fungerar vid alla tillfällen. Det sägs att varje kvinna bör äga en sådan klänning. Den går att ha på fina tillställningar, på informella fester likväl som när hon går på konsert eller ska förföra någon på en dejt. Hur den där lilla svarta ser ut är inte så noga, utöver att det vanligen är en ganska enkel modell och att den inte är lång. Här kan man följa rådande trender eller helt enkelt välja ett klassiskt och tidlöst snitt. Det viktigaste är att klänningen känns elegant.

Det är Coco Chanel, modeikonen från 1920-talet, som myntat begreppet och som gjorde den lilla svarta populär. 1926 lanserade hon den, men den nådde egentligen inte den breda massan förrän framåt 1950- och 60-talen. Eftersom klänningen i sig inte är så märkvärdig, är det desto viktigare att ha rätt saker till den. Coco Chanel draperade sig gärna i (oäkta) pärlhalsband.

I filmen Frukost på Tiffany’s, klassikern från 1961, bär Audrey Hepburn en variant på en sådan klänning och det var efter det som Den lilla svarta på allvar blev en del av varje kvinnas garderob.